Högkänslig

En sida om att vara högkänslig (HSP)

Kreativt skrivande!

Igår landade sista pusselbiten på sin plats. Nu är det klart att jag kommer att vara tjänstledig och läsa en kurs i kreativt skrivande på Södertörns högskola. In i det sista var utgången oklar, men på gårdagens upprop var det tillräckligt många av de antagna som inte dök upp för att några reserver skulle få plats.

Mitt namn var ett av de sista att ropas upp, men det ropades upp! Kursen börjar redan på måndag, så nu är det dags för en ny period av skapande. Nu får jag skapa från fantasi och känsla, istället för från logiska tankar och externa krav. Jag tycker ärligt talat inte att det ena är bättre än det andra, men jag tycker att det är trevligt att växla mellan de två 🙂

En tid av tystnad

Nu är det nästan en månad sedan jag skrev något här, eller på någon annan plats. I perioder skriver jag lätt flera blogginlägg om dagen. Jag skriver dagbok, dikter och nästan vad som helst. Detta samtidigt som jag jobbar heltid, motionerar hundar, renoverar huset, osv. I några månader har jag gått högvarv och skapat som bara den.

Men så plötsligt tog det bara stopp. Det är som att hjärnan inte vill längre. Jag kan inte formulera en vettig mening. Jag jobbar som programmerare, men plötsligt ser koden helt obegriplig ut. Allt som tidigare gick nästan på automatik är nu enormt jobbigt och ansträngande. Det är som att hjärnan stänger av alla kreativa processer.

Däremot går det bra att göra mer jordnära saker. Jag har städat och renoverat, plockat vinbär och blåbär. Jag har till och med försökt förverkliga några av recepten i den ayuervediska kokboken jag köpte. Men när det gäller att tänka kreativt tar det stopp. Jag försöker men det blir liksom ingenting. Försöker jag skriva en text får jag ihop några meningar men sedan blir det inte mer. Försöker jag programmera tappar jag sammanhanget och glömmer vad jag håller på med. Så fort jag försöker skapa något som kräver lite större sammanhang tappar jag bort mig.

Det pratas och skrivs ofta om att vara i balans, men vad innebär det egentligen? Varför ska man vara det? Kanske ska man vara mer som årstiderna med en skapande vår, en livfull sommar, en vacker höst, och sedan en stillsam vinter? Jag tycker det låter vackert, och det är en vacker tanke att i mitt inre så är just nu våren i antågande 🙂

Det är också ett synsätt som gör att dom här vintriga perioderna inte är ett problem, dom är bara en del av en naturlig skapelsecykel. En väntan inför den kreativa våren, men också en tid då man kan ägna sig åt annat. Man kan förbereda sig inför den mentala våren. Göra undan sådana saker som man är svåra att hinna med om man bara skapar hela tiden. Vill man kan man vända på det hela, för det som är den kreativa vintern är den praktiska sommaren.

Balans, det låter så statiskt. Vad kan egentligen hända om allt är i balans? Hur kan vi utvecklas om vi alltid är balanserade?
Dynamik däremot, det låter fint. Det är när vi inte är i balans som vi utvecklas. Det är cyklerna och förändringarna som gör att vi kan växa och utvecklas.