Högkänslig

En sida om att vara högkänslig (HSP)

Överlevnadsguide för högkänsliga

Hittade en artikel på Psychology Today med titeln Top 10 Survival Tips for the Highly Sensitive Person (HSP). Många av tipsen där tycker jag var bra. En del saker har jag redan insett att dom är viktiga, andra har jag knappt tänkt på. Jag radar bara upp mina reflektioner över punkterna här, så läs artikeln först så du vet vad jag pratar om 🙂

Sömn

Etta på hennes lista är att sova ordentligt. Otroligt viktigt för mig! Någonstans mellan 7 och 8 timmar fungerar bra. För mycket sömn är inte heller bra. Sover jag för länge blir jag väldigt låg på energi och känner mig nere och orkeslös.

För lite sömn fungerar ett tag. Jag kan gå en vecka med 5-6 timmar och det behövs, men då behöver jag ta igen det med att sova extra länge någon dag. Med viss risk för att symptomen ovan infinner sig. Lite sömn verkar stänga av dom ”filter” man har. Jag tar in mer känslor utifrån utan att vara medveten om det, samtidigt är jag också mer öppen för intryck från det undermedvetna. Lite sömn kan vara påfrestande, men också öppna portarna till en kreativ och skapande värld. Det kan vara frestande att minska sömnen för att uppleva den här kreativa och inspirerande känslan men det finns andra tekniker för det, och för lite sömn skapar också bra förutsättningar för att man ska bryta ihop och kollapsa under alla intryck.

Mat

Behovet av att äta regelbundet är inte något jag upplevde som särskilt viktigt när jag var yngre. Men någonstans kring 30-års strecken har jag insett att det är en viktigt del av en lyckad dag. Om det är kroppen som blivit känsligare, eller jag som blivit mer observant på mig själv kan jag inte avgöra. Nu blir jag i alla fall betydligt grinigare om jag inte äter regelbundet.

En viktig observation är att socker inte alls fungerar bra. Äter jag socker (som finns i väldigt mycket av den mat vi äter) några dagar så får jag abstinenssymptom med rastlöshet och viss irritation om jag inte får socker. Så jag försöker hålla mig till en ren mat lagad av riktiga råvaror och inga halvfabrikat.

Ljud

Ljud är inget stort problem för mig, men vad jag har läst så verkar just ljud vara ett stort problem för många högkänsliga. Jag upplever att jag reagerar lite mer på ljud än de flesta andra, särskilt på högljudda människor, men inte så mycket att jag upplever det som ett problem.

Återhämtningstid

Det här är något jag inte har reflekterat så mycket över tidigare. Men ofta om vi har varit i stan eller i någon shoppingcentrum hör man mig säga ”jag är helt slut”, sen tar jag en tupplur och sover ett par timmar för att återhämta mig. Så har man en välfylld kalender kan jag tänka mig att det är oerhört viktigt att man ger sig tid för återhämtning. Något jag ska ha mer i åtanke i fortsättningen.

En lugn plats

Det har alltid varit viktigt för mig att kunna dra mig undan ibland. Har man ingen plats inomhus kan man alltid ta långa promenader med mobilen avstängd. Jag har aldrig reflekterat särskilt över det här heller, för mig har det varit en naturligt del av tillvaron att man behöver vara själv ibland. Kanske är det inte så för alla..

Ge dig själv tid

Otroligt viktigt. Jag ser alltid till att ha en timme från det att jag stiger upp tills det att jag ska iväg. Eftersom jag har flextid så kan jag dessutom ta lite längre tid på mig ibland 🙂 Det är också viktigt att jag har sovit tillräckligt länge så att det känns bra att vakna. Har jag sovit för lite vaknar jag på dåligt humör och hatar mitt liv. Har jag gott om tid brukar det kännas bättre efter en lång dusch, men det kräver ju att man har gott om tid. Så för en perfekt start på dagen krävs ordentligt med sömn, och gott om tid för att vakna. Som tur är så är det ju enkelt att skapa dom förutsättningarna 🙂

Koffein

Dricker jag mer än 4 koppar om dagen blir jag helt skakig, så det är ganska självreglerande. Håller jag mig inom den gränsen upplever jag inga problem.

Svag belysning

Precis som författarinnan till artikeln så undviker jag affärer (och andra platser) med starkt ljus. Det gör ju ont i ögonen så jag har aldrig förstått varför man har den typen av belysning någonstans. Men nu inser jag att det kanske inte är ett problem för alla..

Undvik rusningstid

Faller lite under sunt förnuft. Det är trångt och tar längre tid att handla när alla andra gör det, eller att åka till jobbet samma tid som alla andra. Ju mer man kan ligga lite ur synk med resten av samhället desto smidigare går det 🙂

Själv har jag inte så stora problem med folkmängder. Även om jag lätt kan påverkas av stressen på t.ex. T-centralen, eller i mataffären en lönefredag så är jag ofta medveten om den här påverkan. Då kan jag bara ta några djupa andetag, lyssna inåt, och inse att det inte är jag som är stressad. När jag väl gjort mig själv uppmärksam på att känslan kommer utifrån och inte inifrån är det inga problem att hantera den. Men det gäller att jag håller den tanken i minnet. Glömmer jag det börjar jag lätt påverkas av omgivningen igen.

Omge dig med skönhet och natur

Absolut något jag borde tänka mer på. Även om vi försöker tänka på att ha det fint så blir det lätt att ett kreativt kaos lämnar sina spår. Stökigt är aldrig fint, och inte något som jag mår bra av. Ska jag t.ex. laga mat och kommer in i ett stökigt kök händer det att jag bara vänder och går utan mat. Samma sak om det är stökigt i ett rum, ibland känner jag mig helt matt bara jag ser ett stökigt rum. Så städning är kanske det viktigaste steget för att se till att man mår bra och har energi till att göra saker.

 

Insikt – hur jag började ana att jag är högkänslig.

Högkänslig är ett nytt begrepp för mig. Visst har jag hört det, och jag minns att jag såg något morgon-tv program där Maggan Hägglund och Doris Dahlin intervjuades om sin bok ”Drunkna inte i dina känslor”. Jag lyssnade men identifierade mig aldrig med dem. Det kändes inte som att det hade något med mig att göra.

Visserligen har jag aldrig känt att jag passar in. Jag har alltid varit mer intresserad av att göra det som känns rätt och roligt, än av att ha ett fast jobb, trygghet och pension. Tyvärr är ju samhället uppbyggt utifrån att man ska ha ett fast jobb, annars får man ju t.ex. inte låna några pengar, och då kan man inte köpa någon bostad, eller hyra någon heller för den delen. Nej, en fast inkomst är grunden på vilken medborgarens existens vilar.

Periodvis har det alltså känts nödvändigt att ha ett fast arbete, och nu har jag haft en sådan period. Jag skaffade ett fast arbete så vi kunde flytta från lägenhet till hus. Huset var billigare än lägenheten, så vi gjorde en liten vinst som kunde användas till kontantinsatsen. Men gör man vinst så kommer det en skatt ett år senare, så jag jobbade vidare för att ha ett fast jobb för att kunna låna till att betala skatten. Men nu är det alltså gjort. Vi har ett hus, vi har massa lån, men jag kommer aldrig att behöva låna igen! Så det räcker att jag har en inkomst. Jag behöver bara få in pengar, jag behöver inte passa in i systemet längre!

Så redan efter årsskiftet började jag ana ljuset i slutet av tunneln. Jag började skriva igen, något jag inte gjort på flera år. Jag började öppna upp mig för intryck, för att känna och drömma igen.

Ungefär en vecka efter att jag börjat skriva, eller helt enkelt börjat lyssna till min inre röst. En vecka efter att jag börjat prioritera det jag verkligen vill göra, så läser jag en artikel på företagande.se med titeln ”Hur din självbild skapar resultat”. Den som läser samma sidor som jag läser vet att dom här artiklarna sällan säger något annat än självklarheter, och den mest markanta känslan när man har läst klart är att man blivit lurad på ett par minuter av sin tid.

Jag kan inte hålla mig kort, så här kommer en liten utläggning igen 🙂 När man läser artiklar om personlig utveckling är det ofta uppenbart att författaren inte förstått dom underliggande idéerna, varken för hur världen fungerar, eller för hur människans psyke fungerar. Dom har så att säga samlat på sig ord, och uttrycker det orden sa. Visst, det är samma sak som att man kan köra en bil utan att veta hur en motor fungerar, eller vad som faktiskt händer när man vrider på ratten. Följer man bara instruktionerna så får man önskat resultat. Om vår glade bilförare nu ska lära någon annan köra bil så går det också bra. Det är ju bara att följa instruktionerna! Tills den dagen det händer något oväntat som inte förklarats i instruktionerna, då blir det uppenbart att läraren egentligen inte kan något om bilkörning utan bara kan följa instruktioner.

Sådan är min högst personliga uppfattning om 99% av alla coacher där ute. Dom följer någon annans instruktioner men saknar djupare kunskaper. Nu menar jag inte att det är fel, för som jag illustrerat så tror jag det fungerar utmärkt för det mesta. Däremot är det inte för mig, ska någon coacha mig ska den verkligen veta vad den pratar om!

Med det återkopplar jag till artikelserien av Ihren Abrahamsson,  ”Hur din självbild skapar resultat”. Det här var skrivet av en människa som förstod människor, det här var någon som faktiskt visste vad hon pratade om. Det visade sig att Ihrén är en högkänslig person, som nyligen har gett ut boken ”Upptäck Känsligheten: Din gömda kraft”. Jag blev nyfiken på högkänslighet och googlade lite på ämnet. Hittade ganska snabbt Elain Arons test som jag naturligtvis tog. Jag försökte att inte överdriva utan snarare tona ner, jag svarade nej där jag var osäker, men kunde ändå med god marginal klassas som högkänslig.

Så nu är jag på en resa där jag börjar utforska min högkänslighet. Är jag verkligen högkänslig. Är det bara inbillning? (hur många gånger har jag inte ställt mig den frågan i mitt liv). Men jag vet ju att jag är känsligare än dom flesta, både fysiskt och psykiskt. Någonstans har jag också accepterat det, och ser det inte som något stort problem, mer som att jag är annorlunda. Jag har ofta tyckt att alla andra är konstiga. Hur kan man klara att strumporna inte sitter perfekt? Hur står man ut med sömmar som skaver eller kläder som knölar sig? Har dom ingen känsel? Och hur orkar man se alla nyheter med allt lidande? Läsa tidningar? Se på film?

Men andra tycker såklart det är mig det är fel på. Som är så känslig och långsam, som måste ordna alla kläder så dom sitter perfekt, eller rent av byta strumpor för att ett visst par inte kändes sköna.

Jag tycker det känns spännande att det finns en term för det jag upplever, det ger nya möjligheter att söka information, dela erfarenheter, hitta andra att byta erfarenheter med, och i förlängningen lära mig förstå mig själv och utvecklas som människa.